Arbetsergonomi

Ergonomi som ord, kommer från grekiska orden ergo (arbete) och nomos (naturens lagar). Ergonomi betyder samordning av teknik och funktion enkom lämpad för människan. Ergonomins syfte är att förbättra säkerhet, hälsa och välbefinnande samt systemens effektiva och ostörbara funktion (www.ttl.fi).

Arbetspunktens strukturer och arbetsredskap bör väljas, dimensioneras och placeras ergonomiskt lämpligt beaktande arbetsuppgiftens och den anställdas förutsättningar. De bör vara justerbara och bruksegenskaperna sådana, att arbetet kan utföras utan att det vållar hälsorisker eller farlig belastning för den anställda. Dessutom bör beaktas att:

1) den anställda har tillräckligt med utrymme för arbetet och möjlighet att byta arbetsläge
2) arbetet lättas med hjälpredskap vid behov
3) lyft- och flyttningsuppgifter görs så tryggt som möjligt då dessa arbetsskeden inte går att undvikas eller underlättas med hjälpredskap
4) upprepande påfrestningars orsakade men förebyggs, eller om det inte är möjligt, så att menet är så litet som möjligt.

Med statsrådets förordning kan ges noggrannare bestämmelser angående arbetsplatsens arbetsförhållanden, maskiners, anläggningars och övriga arbetsredskapens trygghetskrav samt att lyft som görs för hand utförs tryggt. (http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2002/20020738)

God ergonomi ger lösningar


På arbetsplatsen strävar man till att utveckla arbetet och arbetsomständigheterna med ergonomiplanering. Arbetsutrymmen-, redskap, processer och anskaffningar planeras på förhand att vara lämpliga för så många användare som möjligt. På detta sätt kan man senare undvika dyra förändringar och anskaffningar. Brukbara utvecklingsmetoder är t.ex. arbetsprocessernas simulering samt utvecklande arbetsutforskning.

Fysisk ergonomi


Med fysisk ergonomi ämnas den fysiska handlingens anpassning till människans anatomiska och fysiologiska egenskaper i syfte av en lämplig helhet för den anställda. I planering av arbetsmiljön, arbetspunkter, arbetsredskap- och metoder, framhävs den fysiska ergonomin. Till människans prestanda relateras behövlig dynamik och arbetstakt. Tekniska hjälpmedel, såsom maskiner och anläggningar, är goda hjälpredor i fysisk ergonomi. Ergonomins medel i arbetet är också definiering av arbetspass och pauser.

Kognitiv ergonomi


Anpassning av system med tillhörande anslutningar hör till kognitiv ergonomi och syftet är att få dem att motsvara godtagna databehandlingsegenskaper för människan. I anläggningarnas och anslutningarnas (display och styrningar), samt vid planering av olika presentationssätt, framhävs kognitiv ergonomi, för att dagens arbete innehåller ofta en växelverkan med tekniska anläggningar.

Resultatet av nämnda planering är harmoni mellan färdigheter och begränsningar i databehandling. Detta hjälper även att utföra uppgifterna så smidigt som möjligt, felfritt och utan onödiga belastningar.

Människans sätt att behandla information i utvecklandet av produkter, arbetsmiljön, redskap och arbetskutym beaktas med hjälp av kognitiv ergonomi. I människans och teknikens växelverkan granskas användbarhet och kognitiv belastning. Även visuella aspekter bör tas i beaktning, så att informationen når målet pålitligt och bekvämt utan kognitiv belastning.

Verksamhetens effektivitet och trygghet samt välbefinnande i arbetet är syftet av kognitiv ergonomi. Lämpliga bruksanslutningar och omgivningar med lämplig belastning, får till stånd smidigt, inspirerande och motiverande arbetande.

Till den kognitiva prestationsförmågan inverkar många faktorer, varav en central faktor är åldern. Åldern påverkar människans fysiologi samt åstadkommer ändringar i nervsystemet, med följden att förmågan att behandla information inte nödvändigtvis hålls på tidigare nivå. Även livssituationen, sömn, stress och hälsa inverkar på den kognitiva prestationsförmågan i alla åldrar. För äldre framhävs förenämnda faktorers betydelse, dock bör beaktas att det i alla åldersgrupper finns stora skiljaktigheter i kognitiv prestanda och anpassningsförmåga. Dessa kan i många fall kompenseras med hjälp av rätta lösningar angående arbetstid-, syn- och kognitiv ergonomi.

Organisatorisk ergonomi


Organisatorisk ergonomi koncentrerar på att anpassa det tekniska systemet till det sociala. Detta framhävs speciellt i planering av personalens arbetsprocesser, arbetshelheter och arbetstider. Arbetsvälbefinnande och till det inverkande faktorer samt organisationsergonomi är nära anslutna till varandra.

Ergonomins anpassningsformer


Engagerande planering


I engagerande planering dras nytta av användarnas uppgifter, erfarenheter och förnimmelser. Fördelen är under inlärningsprocessen framkomna uppgifter, som förbättrar lösningar, ibruktagande och att deltagarna förpliktar sig till kommande förändringar.

Användbarhet


Användbarhet betyder anpassning av ergonomidata så att resultatet är lättanvändbart för en så vid användarkrets som möjligt. Tjänster, arbetsredskap, maskiner och anläggningar som används i arbetet är i fokus. För värdering av användbarhet är användarnas erfarenheter ett centralt kriterium. Arbetshälsovården strävar att främja användbarhetsegenskaperna i planerings- och anskaffningsskeden.

Hinderfrihet


I hinderfriheten beaktas alla användargrupper vid planering av teknik, utrymmen och själva verksamheten. Hinderfrihet främjar användarnas jämställdhet och på samma gång vidgas produkternas och anläggningarnas användarmängd. Med hinderfrihet stöder man personalens arbetsförmåga i karriärens olika skeden, beaktande delarbetsdugliga speciellt vid arbetskraftens åldrande. Från första början lönar det sig att planera utrymmen så hinderfria som möjligt, det sparar framtida ändringsarbeten. På en hinderfri arbetsplats finns lättbrukbara redskap och tjänster till förfogande för alla och utrymmen är lätt att omändra med tanke på olika typer av anställda. Finlands lagstiftning förutsätter jämställdhet, dit hinderfrihet hör. Arbetshälsovårdens specialister hjälper i planering av ergonomi, funktionalitet och hinderfrihet.

Arbetslivets hinderfrihet, speciellt för delarbetsdugliga, kan man öka med att organisera arbetet: mångfaldighetsledande, arbetshälsovårdens stöd och tjänster som kan nås, yrkeskunnighet och arbetsuppgifter som motsvarar kompetens, skolnings- och avanceringsmöjligheter, flexibel arbetstid och möjlighet till att arbeta på distans, jämställt arbetskollektiv och möjlighet att få hjälp och en personlig medhjälpare. Till hinderfriheten inverkar också hur smidigt man kommer till arbetsplatsen: lokaltrafikens hinderfrihet, omändringsmöjligheter till sin egen bil, arbetstidsarrangemang; att kringgå trafikrusningar samt distansarbetande som betyder att minimera arbetsrestiden. Ett av viktigaste delområden i hinderfriheten är arbetsmiljön- och redskap: specialutmätta parkeringsplatser för bilar och hinderfria ingångar, tydliga skyltningar, tröskelfri passage och anläggningar för att smidigt byta nivå utan trappor, lättjusterbara arbetspunkter, anpassning av arbetsredskap, justerbar belysning och en god ljudomgivning, fungerande matsal-, kafferum- och sanitetsutrymmen samt mötes- och skolningsutrymmen, ljudåtergivningsanläggningar och induktionsslingor, som lämpar sig för alla.

I framtiden kommer hinderfrihetslösningar att bli allt vanligare. Hinderfrihet kommer att bli ännu mera viktigare i produkter, tjänster, byggnader och omgivningen, därför att tillika med befolkningens åldrande kommer rörlighets- och funktionshämmades andel att öka.

Som källa har använts www.ttl.fi om inte annat nämnts i texten.

Arbetsvälbefinnande - Menu: